BollnäsDirekt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i ”normala ramar” – men nivån är fortsatt hög

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matprisökningarna har varit normala fram till momssänkningen – men nivån är hög.

Annons

Matpriserna efter prischocken: fortsatt upp, men i takt med inflationen

Efter de stora prisuppgångarna 2022–2023 har svenska livsmedelspriser fortsatt att stiga, vilket har hållit liv i debatten om matpriserna. En genomgång från Länsförsäkringar visar dock att prisökningarna de senaste åren – fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 – har legat inom vad bolaget beskriver som normala ramar och dessutom varit i nivå med, eller något lägre än, i jämförbara EU-länder.

Detta gäller även för hushåll i Bollnäs och övriga landet, eftersom statistiken avser nationella prisindex.

5–6 procent upp från våren 2023 till momssänkningen

Enligt Länsförsäkringar ebbade den snabba prisutvecklingen på livsmedel ut under våren 2023. Men från april 2023 och fram till att matmomsen sänktes den 1 maj 2026 fortsatte priserna ändå att öka med 5–6 procent i Sverige.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, pekar på att lägre inflation inte innebär att priserna sjunker, utan att de stiger långsammare.

– Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala, säger Alexandra Stråberg.

Sverige i nivå med – eller något lägre än – övriga Europa

Länsförsäkringar jämför även utvecklingen med euroområdet och EU. För perioden mars 2023 till mars 2026 uppges matpriserna i Sverige ha ökat mindre än i Europa i stort.

– Nej, priset på den svenska matkassen har inte stigit mer än i andra europeiska länder. Ser vi till den senaste treårsperioden så hade svenska matpriser ökat ca 7 procent fram till matmomssänkningen, medan det rörde sig om prisuppgångar på 8–9 procent i övriga Europa, säger Alexandra Stråberg.

Momssänkningen ändrar bilden

Siffrorna ovan avser prisutvecklingen fram till april 2026, alltså före momssänkningen. Om momssänkningen räknas med blir resultatet ett annat, enligt Länsförsäkringar.

Annons
– Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig, säger Alexandra Stråberg.

Historiken: matpriser steg snabbare än KPI före pandemin

Länsförsäkringar lyfter också att under decenniet före pandemin steg matpriserna betydligt snabbare än den breda inflationen. För perioden januari 2010 till januari 2020 anges att priserna på ”livsmedel och alkoholfria drycker” ökade 19,3 procent, medan KPI ökade 10,7 procent.

Prisutveckling i siffror (före momssänkningen)

PeriodSverige (livsmedel)Sverige KPIEMUEU
Mars 2023–mars 20266,0%5,7%8,2%8,9%
Mars 2021–mars 202633,2%23,4%32,8%36,8%

”Hög prisnivå” kan hålla debatten vid liv

Sammanfattningsvis menar Länsförsäkringar att prisökningarna på mat har normaliserats och följt både den generella inflationen och utvecklingen i omvärlden. Samtidigt bedömer bolaget att missnöjet kan bestå eftersom ökningar sker från en redan hög nivå.

– Prischocken 2022–2023 slog hårt mot svenska hushåll och frustrationen över den höga prisnivån finns kvar. Även om ökningen normaliserats sker det från en hög nivå, och osäkerheten kring framtida förändringar är stor, inte minst med oroligheterna i Hormuzsundet, avslutar Alexandra Stråberg.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi