Bollnäs kyrka – stadens medeltida konstskatt på höjden

På den välbekanta höjden strax norr om stadskärnan reser sig Bollnäs kyrka – vitputsad och korsformad, med ett västtorn som syns från riksväg 83. För många bollnäsbor är kyrkan mer än en byggnad: den är stadens historiska ankare, en plats där medeltidens hantverk och vår lokala gemenskap möts. Här finns en av landets rikaste samlingar av medeltida träskulpturer – det gör kyrkan till en kulturpärla i vår kommun.

Från medeltid till 1700-talets korsform

Bollnäs kyrka uppfördes under 1300–1400-talen och dokumenterades tidigt som sockenkyrka i en växande bygdecentral. Den nuvarande tornet fanns sannolikt på plats vid den dokumenterade invigningen den 3 november 1468. Under 1700-talet växte församlingen och kyrkan utvidgades med korsarmar (cirka 1753–1755), vilket gav den den karaktäristiska korsplanen vi ser i dag. Tornet eldhärjades i en brand 1711 och fick då delvis sin nuvarande gestalt – och de klockor som gjöts efter branden, inklusive verk av Catharina Meyer, hör fortfarande till kyrkans röst över staden.

Varför kyrkan betyder så mycket för Bollnäs

Som huvudkyrka i Bollnäs pastorat har Bollnäs kyrka både religiös och kulturell betydelse. Den är en plats för dop, vigslar, begravningar och högtider – men också en plats för konserter, skolavslutningar och evenemang som samlar hela kommunen. Kommunens turist- och kulturarbete lyfter särskilt fram de medeltida träskulpturerna som ett argument för kulturturism: de lockar både konstintresserade och forskare, och binder ihop Bollnäs med Hälsinglands rika kulturarv.

Inventarier och guldkorn – vad du inte får missa

Kyrkans inre rymmer föremål som gör den unik i ett nationellt perspektiv. Här är några viktiga punkter att lägga på minnet:

• Medeltida träskulpturer: Efter Vadstena klosterkyrka är Bollnäs känt för ett av Sveriges största bestånd av altarskåp och skulpturer (omkring ett tjugotal välbevarade verk och flera fragment).
• Haaken (Haken) Gullesons verkstad: Flera av skulpturerna kopplas till den kände bildhuggarmästaren och hans krets, med verk som triumfkrucifix och det stora altarskåpet "Den heliga släkten".
• Johannesfatet: Ett forskningsintressant reliefarbete som diskuteras i specialistlitteratur och visar på kontakter mellan nordiska och nordtyska stilar.
• Dopfunt & nattvardsföremål: Medeltida dopfunt (troligen gotländskt) och värdefullt nattvardssilver fördjupar kyrkans konsthistoriska tyngd.
• Kuriosa: Klockgjutaren Catharina Meyer som gjorde omkastingarna 1711 – en ovanlig kvinnlig hantverkare i 1700-talets Sverige.

Senaste läget och vad som väntar

Under 1900- och 2000-talen har kyrkan genomgått flera stora restaureringar, senaste stora insatsen 1992–1993 då bland annat ett östfönster öppnades, ett flyttbart altare infördes och tillgängligheten förbättrades. Riksantikvarieämbaret registrerar kyrkan som särskilt kulturhistoriskt värdefull, vilket innebär att framtida åtgärder måste ske varsamt.

Framtiden för Bollnäs kyrka handlar om att kombinera bevarande med tillgänglighet: konservering av träskulpturer mot klimat- och skadeinsektsrisker, fortsatt långtidsunderhåll av byggnaden, och pedagogiska satsningar för att nå skolor, turister och forskare. Digitala rundturer och samarbeten med Hälsinglands museum är redan igång och kan utvecklas vidare—ett viktigt steg för att göra kyrkans konstskatt känd för ännu fler.

Avslutning – en plats att vara stolt över

För bollnäsbor är kyrkan mer än historia i sten och trä: den är en levande mötesplats, ett konstmuseum i vardagen och en symbol för stadens rötter. Oavsett om du kommer för en konsert, en högtid eller för att titta på de medeltida skulpturerna – Bollnäs kyrka är en plats att vara stolt över och vårda vidare för kommande generationer.