Risk för kostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige kan drabbas av betydande ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Bedömningen gäller framför allt den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Enligt IVL handlar risken både om ett bakslag för klimatet och om ökade kostnader för staten. För kommuner och invånare i hela landet, inklusive i Bollnäs, kan utvecklingen få indirekta effekter genom hur nationella styrmedel, investeringar och kostnader för utsläppsminskningar utformas.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

IVL hänvisar till regeringens egen bedömning, som pekar på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger Sverige möjlighet att täcka upp till 5,2 miljoner ton av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), den så kallade ETS-flexibiliteten.

IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas:

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

Efter att möjlig ETS-flex har räknats av återstår enligt IVL ett gap på 5,8 miljoner ton. För detta pekar analysen på tre huvudsakliga vägar:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): IVL bedömer att möjligheten kan vara begränsad eftersom många medlemsstater har underskott, och kostnaden därmed är mycket osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder: Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena: Om Sverige missar ett år skrivs gapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Missas även nästa år upprepas uppräkningen, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner från EU

Utöver kostnader kopplade till åtgärder eller köp av utsläppsutrymme kan även ekonomiska sanktioner bli aktuella, enligt IVL.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen och beräkningarna redovisas även i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.