Så ser skräpet ut i Sverige enligt Håll Sverige Rents nya rapport

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i landet. Enligt rapporten har mängden skräp i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, samtidigt som nikotinskräp fortsatt dominerar. Rapporten beskriver också stora skillnader mellan svenska stränder och ger ett vardagsexempel: på en kilometers promenad till jobbet kan man passera över 1 000 skräpföremål.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 av Håll Sverige Rent.

Svenskarna: Nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara omkring en av tio att de själva har skräpat ner. Enligt Håll Sverige Rent är det främst yngre personer, män och snusare som erkänner nedskräpning. Vanliga orsaker som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter ned

För första gången redovisas nationella mätningar som visar hur skräpet utvecklats över tid. Håll Sverige Rent uppger att skräpet i stadsmiljö totalt har minskat med 30 % sedan 2023.

Exempel på föremål som minskat i stadsmiljö (2023–2025):

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent, säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Trots minskad rökning och färre fimpar i mätningarna utgör nikotinprodukter fortsatt den största delen av skräpet i svenska stadsmiljöer. Enligt den nationella skräpmätningen 2025 står:

• Fimpar för 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus för 23 % av allt skräp i stadsmiljö

Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (som snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

Josefin Carlring säger också: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: Över 1 000 skräp på väg till jobbet

Håll Sverige Rent har översatt resultaten från den nationella skräpmätningen till en vardaglig bild: om du går en kilometer till jobbet längs trottoar eller gångbana kan du passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet anges bland annat per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning för långsam

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Enligt Håll Sverige Rent går utvecklingen dock för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Organisationen hänvisar också till att få svenskar känner till den så kallade ”flergångslagen”, och att ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway. Samtidigt visar nationella skräpmätningar 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder och i fjällen

Rapporten pekar på tydliga skillnader mellan olika havsområden:

• Västerhavet: 832 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Detta anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % plast och en stor del kopplad till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: 15 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Här anges mindre fiskerelaterat skräp, men mer som kan kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

I fjällmiljöer ser skräpet annorlunda ut. Mätningar längs vandringsleder visar att snus var det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025.