Kartläggning: Så stor del av inkomsten kan villalånet ta – Solna högst, flera inlandskommuner lägst
Landshypotek Bank visar stora skillnader: i Solna går 41 procent av nettoinkomsten till villalånet.
Stora skillnader i landet – enligt ny analys
Hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader skiljer sig kraftigt mellan olika delar av Sverige. Det visar en ny kartläggning från Landshypotek Bank, publicerad torsdag 25 juni 2026.
I topp ligger Stockholmsnära kommuner. I botten finns flera mindre kommuner i norra Sverige, där villalånet enligt analysen tar en mycket liten del av inkomsten.
Stockholmsområdet sticker ut
Landshypotek Bank uppger att ett genomsnittligt hushåll i Solna lägger 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I Sundbyberg är andelen 40 procent och i Lidingö 32 procent.
Runt tre procent i flera kommuner
I andra änden av skalan pekar analysen ut Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele, där omkring tre procent av hushållets nettoinkomst går till lån för en genomsnittlig villa.
Så ser det ut på länsnivå
På länsnivå anges Stockholms län ha högst andel, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.
Lägst uppges andelen vara i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.
Så har beräkningen gjorts
Enligt Landshypotek Bank bygger beräkningarna på:
- Genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län (Svensk Mäklarstatistik)
- Ett hushåll med två inkomster
- 75 procents belåningsgrad
- Bolåneränta på 3 procent
- Amortering på 2 procent
- Kalkylen gäller efter ränteavdrag
- Inkomster baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster (SCB)
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
